avsnitt

Fantastisk Podd – 63 – Mystiken bortom slöjan – om världsbygge och metafysik

gandalf metafysik

I dagens avsnitt samtalar Stockholmsgruppen om världsbygge och metafysik. Hur viktigt är det egentligen för författaren att ha koll på vad som händer bakom scenen? Hur mycket ska man dela med sig av till läsaren, ska det vara alltsammans eller ska man hålla det mesta hemligt? Måste man egentligen veta hur fiktiva platser (som t.ex. Stockholm) faktiskt ser ut för att kunna skriva om den?  Kan en häst flyga på en asteroid med bara 0,2g?

Dessa frågor, och många fler, ställs och besvaras (om man har tur) av Stockholmsgänget som för denna skull färdas genom slöjan och tillbaka: Oskar Källner, Erik Granström, Boel Bermann och Anders Björkelid.

Standard
information

Vill du bli en del av Fantastisk Podd?

cute kitten

Obligatorisk bild på söt kattunge som är helt begeistrad över möjligheten att få bli en del av Fantastisk Podd.

Nu söker vi nya författare som vill vara med och föra Fantastisk Podd in i framtiden. Det spelar ingen roll var du bor eller hur gammal du är. Det viktiga är att du skriver fantastik (science fiction, fantasy, skräck eller någon av deras fantastiska kusingenrer) och att du gör det på svenska.

Hör av dig med en intresseanmälan, antingen via kontaktformuläret här på hemsidan, eller via ett meddelande till oss via Facebook. Berätta något om dig själv, vad du skriver och vad du skulle vilja bidra med till Fantastisk Podd.

 

Standard
avsnitt

Fantastisk Podd – 59 – Censur!

Morfar är sjörövare

Censur! Först var det Tintin i Kongo, sedan Astrid Lindgrens Pippi. De senaste dagarna har Jan Lööfs böcker ”Morfar är sjörövare” och ”Ta fast Fabian” varit aktuella i media och tidningar. Det hela började med att Bonnier undrade om inte Jan Lööf kunde tänka sig att rita om några bilder för att undvika några beklagliga, rasistiska stereotyper. Alternativet vore att inte ge ut dem längre. Och media exploderade. Är detta den mest förkastliga form av censur? Eller är en självklarhet att uppdatera verk för att möta de landvinningar som vår kultur gör? Ska verk vara bevarade tidsdokument, eller bör de förändras i takt med samhället? Är det skillnad just för att detta rör sig om böcker som är riktade mot barn?

Dessa frågor, och många fler, diskuteras av Stockholmsgänget: Oskar Källner, Erik Granström och Anders Björkelid. Tyvärr kunde Boel Berman inte vara med denna gång.

För den som vill ha en källhänvisning till Astrid Lindgrens egna ställningstagande i frågan om Pippi, så finns mer info här.

Standard
avsnitt

Fantastisk Podd – 56 – Stil och ton

nyarlathotep

I dagens avsnitt samtalar Stockholmsgruppen om stil och ton. Vilket är viktigast, stilen eller handlingen? Skulle vi behöva bli lite mer teatrala här uppe i norden? Är fantastiken den nya arbetarlitteraturen? Är det okej att smycka ut språket hur mycket som helst eller ska man gärna hålla det tajt och avskalat? Är en tjock-tv per automatik munter?

Dessa frågor, och många fler, ställs och besvaras (om man har tur) av Stockholmsgänget som för denna skull reser sig ur de djupa, oändligt skrämmande avgrunderna: Oskar Källner, Erik Granström, Boel Bermann och Anders Björkelid.

Standard
avsnitt, författande

Fantastisk Podd – 52 – Det skrivande rummet

Orientexpressen
I dagens avsnitt samtalar Stockholmsgruppen om det rum som vi skriver i. Spelar det någon roll om man har ett arbetsrum eller skriver på tunnelbanan? Skriver rummet in sig i texten eller skriver vi texten på rummet? Måste vissa rum intas för att vissa historier ska kunna skrivas, eller handlar det mer om att se rummets begränsningar? Och varför är det så viktigt att leta reda på närmsta underjordiska krematorium?

Vilt fladdrande i rumtiden angrips dessa frågor av: Oskar Källner, Erik Granström, Boel Bermann och Anders Björkelid.

Standard
avsnitt, författande, språk

Fantastisk Podd – 48 – Barnet på torget

hugthetext

I dagens avsnitt samtalar Stockholmsgruppen om relationen till sina verk och sina karaktärer. Hur känns det egentligen att släppa ut sin bok i världen för att recenseras och bedömas? Är det som att stå mitt på torget och låta folk kommentera sitt älskade barn? Eller är texten bara en text och inget att hetsa upp sig över. Och hur är det med karaktärerna? Är de bara marionettdockor, eller är de delar av en själv, skärvor av ens personlighet, som manifesterar sig, tar form och börjar leva sina egna liv? Älskar man dem? Vill man bara krama dem? Eller är det bara att dumpa dem så fort texten är klar och gå vidare till nästa? Behövs det någon form av katharsis mellan skrivprojekt? Och vad är egentligen värst, när folk kritiserar din story eller ditt språk.

Dessa och många fler frågor attackeras rakt på av: Oskar Källner, Erik Granström, Boel Berman och Anders Björkelid.

 

Standard