I dagens avsnitt samtalar Stockholmsgruppen om stil och ton. Vilket är viktigast, stilen eller handlingen? Skulle vi behöva bli lite mer teatrala här uppe i norden? Är fantastiken den nya arbetarlitteraturen? Är det okej att smycka ut språket hur mycket som helst eller ska man gärna hålla det tajt och avskalat? Är en tjock-tv per automatik munter?
I dagens avsnitt samtalar Stockholmsgruppen om det rum som vi skriver i. Spelar det någon roll om man har ett arbetsrum eller skriver på tunnelbanan? Skriver rummet in sig i texten eller skriver vi texten på rummet? Måste vissa rum intas för att vissa historier ska kunna skrivas, eller handlar det mer om att se rummets begränsningar? Och varför är det så viktigt att leta reda på närmsta underjordiska krematorium?
Varför är det så svårt att skriva berättelser med ett lyckligt slut? Och varför skriver vi svenskar generellt sätt så mörka historier? Vad är det egentligen med det svenska tungsinnet och socialrealismen, och hur relaterar det till fantastiken? Måste verkligen alla berättelser ha en konflikt? Och är det en förpliktelse att ha någon slags hopp i slutet?
Får man kalla en karaktär för karaktär, eller måste det heta romanfigur? Kan i sådana fall en karaktär ha karaktär? Måste en karaktär utvecklas i en historia? Är det kanske beroende på format? Eller är det orealistiskt med karaktärsutveckling av den enkla orsak att folk inte utvecklas i verkligheten? Dessa och många andra frågor diskuterar vi. Kanske besvaras någon också … om man har tur.
Har litteratur en funktion? Måste den ha en funktion? Mening? Agenda? Låt oss säga att en av litteraturens funktioner är att främmandegöra det vardagliga. Hur ser den ryska landsbygden ut ur en hästs perspektiv? Hur ser en människa ut för en neutronstjärnelivsform? Och vilken sorts berättelse är egentligen intressantast, den som vägrar besvara alla frågor eller den som är mer lik ett par sköna tofflor?
Lagom till Jul gör Stockholmsgänget en djupdykning i helger och religioner i fantastiska världar. Helger, särskilt uppmärksammade dagar och tider, och de religiösa/kulturella föreställningar som ofta ligger bakom dem, är ett mycket konkret sätt att skapa en känsla av djup i din fantasyvärld. Men hur gör man? Vad bör man tänka på?
Hur strukturerar man en historia? Planerar man allt i förväg eller är det bara att sätta sig ner och köra?
Vad är egentligen en idé? Är de kanske små muterade rymdmaskar som lever i din källare och invaderar din hjärna när du sover?
Fantastisk Podd kommer till Stockholm, den kungliga huvudstaden (vars undergång vi ser fram mot. Men mer om det i avsnittet.) I etern samlas Peter Bergting, Boel Bermann, Anders Björkelid, Erik Granström och Oskar Källner för att upptäcka var de är (och var de inte är) någonstans i sitt skrivande.
